Att äntligen få umgås

Postad i: Dagbok

Det var ett bra tag sedan jag träffade några av mina vänner. Inte så att jag inte velat umgås, men man har alltid fått respons om att "dom har inte tid", "det är jobb/plugg", "de kan inte komma hit" blablabla. Och ja, det har faktiskt gjort mig oerhört ledsen. Så pass att jag ifrågasatt om jag faktiskt har några vänner eller om det är dags för mig att hitta nya? Men sedan är det ju inte så jävla lätt heller att hitta nya vänner. Jag har liksom inget arbete eller skola att gå till för att träffa folk och att hitta människor via nätet är helt hopplöst eftersom jag faktiskt inte är så intresserad av nya cybervänner - och skulle det vara någon spännande människa så brukar dom också bo på andra sidan Sverige. Suck. Men, man har lärt sig att vara utan. Och sedan har jag så svårt att hitta vänner eftersom jag själv anser mig vara väldigt "udda" som person - pratar inte om det normala utan letar gärna vänner som har fötterna på jorden. Men nog om gnäll.

Däremot blev jag sååå himla glad när Elin hörde av sig och frågade om vi kunde ses i onsdags. Vilket jag tackade verkligen inte nej till! Så fört åkte jag till morsan på morgonen och hjälpte henne med det hon behövde hjälp med och sedan sköljde jag av mig och gjorde vid mig i samma stund som Elin var hos mig. Det var såååå jävla kul att äntligen träffa henne! Dock märkte jag hur länge jag suttit hemma utan social kontakt så mina samtalsämnen var sjukt konstiga. Vilket jag i efterhand har granskat mig själv i. Men så blir det, sitter man hemma i depression så blir nog samtalen rätt mörka också haha! Men oavsett vad, så var det så himla trevligt. Vi åkte ned till Helsingborg och satte oss på en bänk vid Dunkers och sedan gick vi vidare till Mezo där vi beställde mat! Jag skulle ha extra allt av allt som vanligt - jag och mina specialbeställningar... Så att mot slutet skämtade killen i kassan med mig och gav mig 2 sugrör "för jag skulle ha extra av allt" haha! Charmig kille det där! Sedan satt jag och Elin och bara snackade - det märks att vi inte träffats på evigheter, munnen gick i ett om allt mellan himmel och jord. Vi satt på Mezo en bra stund innan hon behövde åka hem för att jobba dagen efter. Men det var så himla trevligt! Det kändes i hela kroppen när jag körde hem till mig hur jävla mycket jag faktiskt behövde det där. Satt i bilen och sjöng maniskt till alla mina favoritlåtar.

Meeeeeen, baksmällan kommer ju också! Jag har varit så fruktansvärt trött 2 dagar efter att jag umgicks med henne. Det var mycket för hjärnan att processa. Men idag vaknade jag halvt lite till liv mot kvällen så fixade med foto, städade och sambon såg till att laga en god middag till oss innan han stressa sig till säng.

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229